Författare: stadsodlastockholm.se

Med rötter i Högdalens industriområde och många innovationsprojekt har Stadsodla Stockholm genom åren utvecklats till ett erkänt nätverk för experter och företag inom urbana odlingssystem.  

Vårt första projekt i Högdalen var att skapa en grön vägg på ÅVC Vantör i samverkan med Stockholm Vatten. Sen drev vi i gång, tillsammans med de boende och med stöd av stadsdelsförvaltningen, en prunkande stadsodling i närheten av industriområdet. Ett mångårigt Vinnova- finansierat projekt testade senare med framgång en cirkulär odlingsanläggning under Högdalens centrum i samverkan med fastighetsägaren CITY Con.  2022 öppnade vi tillsammans med ett tiotal teknikföretag en unik innovationshub i Slakthusområdet i samverkan med Atrium Ljungberg och Stockholm Exergi.  En testbädd för vertikal odling, akvaponik, aeroponik och gröna väggar. Allt i en återvunnen fastighet från 60-talet, med hög grad av cirkulation och återvinning av överskottsvärme. Idén var att stärka företagens kapacitet men också att skapa nya produktionsmiljöer för lokalt producerade grönsaker. 

Idag främjar Stadsodla-nätverket högteknologiska idéer för året runt produktion men stöttar även gemenskapsodlingar utomhus och cirkulära trädgårdar ute.

 Våra experter och företagsledare driver idén om att mer mat bör produceras i städer, att stadsodling har en stor klimatmässig och social betydelse i en tid av krisberedskap och sviktande biologisk mångfald. 

Vi marknadsför Stockholms kompetensbas internationellt och tar emot spännande besök från hela världen.

Läs mer på www.stadsodlastockholm.se

Kontakt: irena.lundberg@gmail.com

Ett varmt växthus och en prunkande trädgård skänker glädje åt de äldre och demenssjuka på Edsbergs Äldreboende. Eldsjälen Helén Lampert Sandin, specialistundersköterska inom demensvård, driver ett unikt hållbarhetsarbete och odlar tillsammans med de äldre.

Edsbergs Äldreboende ägs av Sollentuna kommun och erbjuder 100 vårdplatser. Hemmet ligger naturnära och har kultur och gemenskap som inriktning.  Helén Lampert Sandin är aktivitetssansvarig, samordnar aktivitetsombuden och driver hemmets trädgård.

Läs Heléns berättelse hennes passion för odling och om det unika trädgårdsprojektet.

Helén brinner för odling och de äldres välmående

Jag är utbildad undersköterska, specialistundersköterska med inriktning på demens och geriatrik men också fastighetsmäklare. Jag har alltid intresserat mig för odling. Jag skulle nog ha arbetat med det om inte mitt brinnande intresse för välmående inom äldreomsorgen känts så viktigt. Jag har arbetat med äldre sedan jag var 17 år och cyklade omkring på landsbygden i Roslagen inom hemtjänsten på somrarna. Sedan har det rullat på med vårdrelaterade yrken, med ett avbrott på ca 10 år då jag studerade och arbetade inom IT-branschen. Nu är jag tillbaka i äldrevården och här trivs jag. 

Jag bor på Adelsö, är gift och har två vuxna döttrar och en bonusson.  Mina döttrar har också odlingen i blodet och det är så roligt att vi har den passionen tillsammans. Min man hjälper mig med byggandet och jag står för odlandet.

Växthusbygge i samverkan

Jag hade inte arbetat på Edsbergs Äldrehem länge innan jag tog upp med min chef att vi borde ha ett växthus. Vi sökte pengar från olika fonder och blev beviljade 

60 000 kr. Vi fick godkänt av hyresfastighetsägaren och hjälp av fastighetsansvariga.  Vi byggde ihop växthuset med lite hjälp av vaktmästarna som satte in glasen i taket.

Helt anpassat till de äldre

Här på äldreboendet har vi både växthus och så odlar vi i större lådor. Vi har höga jordgubbs- och smultronlådor så att våra pensionärer kan komma fram med rullstolar och rollatorer och smaka på allt utan att behöva böja sig ner. Gångarna är stenlagda så att de lätt kan ta sig fram. I andra lådor planterar vi ärtor och morötter, mandelpotatis till våra surströmmingsluncher och mycket blommor. Allt placeras i rätt höjd.

Vår trädgård har flera stora rabatter där vi har perenner och vi planterar även blommor som vi drar upp från frö och knölar. Trädgården prunkar på sommaren och det är en fin oas att trivas i. Det finns en hörna med bärbuskar som minikiwi, björnbär, hallon och krusbär. På framsidan växer ännu fler mer hallon- och vinbärshäckar. I trädgården har vi också planterat äppel- och plommonträd.

En mötesplats året runt

Växthuset är en viktig mötesplats, många går dit och träffar nya grannar från huset. Det är nog den populäraste platsen vi har i vår trädgård. Det firas födelsedagar, fikas och umgås mycket här ute. 

Under coronapandemin var växthuset uppvärmt hela vintern för att anhöriga skulle kunna komma och besöka sina nära och kära då vi hade besöksförbud i huvudbyggnaden. 

På somrarna odlar vi tomater, paprikor, gurkor och ibland meloner i vårt växthus. Då vi ligger väldigt högt upp på ett berg och vårt hus är högt så fångas kastvindar här, så vi har även våra pelargoner därinne”

Pensionärerna deltar aktivt 

Våra pensionärer är med och sätter frön, omskolar och planterar ut. Vi rensar ogräs och vårstädar tillsammans. Vi har ju både geriatrik- och demensavdelningar och de rörligaste äldre bor oftast på demensavdelningarna. De som är vana odlare brukar inte att ta bort ”fel” växter när vi rensar ogräs, det sitter liksom i ryggmärgen. 

Trädgården en stor snackis

Pensionärerna kan gå ut och smaka på allt i trädgården. Den är en STOR snackis i matsalen. Då pensionärerna är så involverade själva, är intresset givetvis stort. Vi pratar alltid om trädgården som DERAS trädgård. Vi som arbetar här är ju hemma hos dem och hjälper dem i deras vardag, de är ju inte på besök på vår arbetsplats. Vi gör allt för att underlätta för dem men ser till att de får göra det de kan om de vill. Resten av det ”tråkiga” och hårda arbetet gör vi. Under sommarhalvåret har vi alla aktiviteter ute när vädret tillåter. Sittgympan ute med glass efteråt är mycket populär.  

Stora mervärden 

Det är fantastiskt tillfredställande att få arbeta på det sättet – att förvandla en stenlagd, tom plats med krypande taggbuskar till en blomstrande trädgård med saker att uppleva var man än går i trädgården. Den förvandlingen har gjort att våra pensionärer går ut i MYCKET större utsträckning nu. Det känns så tillfredsställande att se dem komma ut och njuta.

Viktigt för varumärket 

Vi har fått en del uppmärksamhet för vår trädgård och har deltagit i ett par projekt med bl a KTH i en studie i hur trädgårdsarkitekturen kan påverka äldre på boenden. Tidningen ”Mitt i” har gjort reportage om trädgården. Sollentunahem har också gjort studiebesök hos oss inför ett eget projekt inom urban odling.

Helén och personalen på Edsbergs Äldrehem hälsar att besök är välkomna.

Odla fisk och grönt i Skandinavien AB är ett drivande företag inom utvecklingen av småskaliga odlingssystem för hållbar matproduktion. Vill du veta mer om alla fördelar med denna grönskande framtidsodling och se hur det fungerar? Kom och besök montern B04:13 på Nordiska Trädgårdar – Nordens största trädgårdsmässa.

Akvaponi – ett hållbart alternativ för livsmedelsproduktion

I takt med att världens befolkning fortsätter att växa och klimatförändringar påverkar jordbruket allt mer, växer även intresset för alternativa och hållbara metoder för livsmedelsproduktion. Ett företag som står i frontlinjen för denna förändring är Odla Fisk och Grönt i Skandinavien AB, en drivande aktör inom hållbar livsmedelsproduktion i urbana och rurala miljöer.

Odla Fisk och Grönt – en grön oas mitt i storstan

I samarbete med Wikander Fastigheter driver Odla Fisk och Grönt ett showroom

i en källarlokal vid Zinkensdamm i centrala Stockholm. Med metoder som akvaponik och hydroponik, utvecklar och konstruerar de småskaliga system för odling av fisk och grönsaker på ett effektivt och miljövänligt sätt. 

Vad är akvaponi och hydroponik?

Akvaponi är kortfattat en kretsloppsodling där fiskodling kombineras med växtodling. Näringsrikt vatten från fisktankar pumpas till växthus eller växtbäddar där växterna tar upp näring ur vattnet. och som sedan kan återanvändas i fiskodlingen. 

Hydroponik är odling av frukt och grönsaker cirkulärt i en sluten, kontrollerad miljö. I stället för jord används vatten med näringslösning.

Detta tillvägagångssätt att bedriva odling minskar behovet av mark och vatten samtidigt som de bidrar till en mer hållbar och cirkulär livsmedelsproduktion där det också ska finnas möjligheter för social inkludering och utbildning. Här kan du läsa mer om akvaponik.

Öppnar dörrar för gemenskap, engagemang och grön trivsel

Akvaponiska och hydroponiska odlingar öppnar även dörrar för gemenskap, engagemang och kunskapsdelning, något som  bidrar till en mer hållbar och samhällsinriktad framtid. Akvaponik är så mer än bara en metod för hållbar livsmedelsproduktion, det är även en källa till trivsel och grönska i urbana miljöer. 

Det finns en mängd olika aktörer i samhället som skulle vinna mycket på att inkludera cirkulär odling i sin verksamhet, exempelvis;

• fastighetsägare
• kommuner
• äldreomsorg
• vuxenomsorg
• skolor och förskolor
• kriminalvården

Ett samarbete med naturbruksskolor för framtida odlingar

Akvaponiteknikern Dag-Tore Johannessen, en av initiativtagarna till företaget, berättar att Odla Fisk och Grönt under våren 2024 kommer att genomföra ett projekt tillsammans med Campus Roslagen och Val Naturbruksskola i Norge. Odla Fisk och Grönt har fått i uppdrag att tillsammans med några studenter från Akvaponi-ingenjörsutbildningen på

Campus Roslagen bygga en akvaponikanläggning på Naturbruksgymnasiet i Norge.

Du träffar Dag-Tore Johannessen och studenter från Akvaponi-utbildningen på Campus Roslagen på Nordiska trädgårdar – Nordens största trädgårdsmässa. 

Välkommen med frågor och se hur akvaponi fungerar –  vi finns I Monter B04:13 på Sthlmsmässan i Älvsjö. 

Mässan pågår den 21-24 mars 2024.

Här köper du biljetter till mässan.

Träffa Ulf på Nordiska Trädgårdar 21 mars 13-15 i moter B04:13

Växthus i staden är odlarens bästa vän – och de kan bli helt cirkulära

Varför växthus?

Växthus finns i alla storlekar och former, kan placeras nästan överallt, förlänger odlingssäsongen, möjliggör nya odlingsmetoder, ökar skördarna och ger möjligheter att odla grönsaker, frukt och bär från hela världen. 

Att knyta ihop energi, vatten och näringsflöden från fastigheter och infrastruktur med urbana växthus skapar mer cirkulära flöden. Då får vi mer och färskare livsmedel, bättre ekonomi och klimatanpassning – för odlare, boende och fastighetsägare.

Alla växthus, alltifrån små hobbyväxthus till gigantiska kommersiella anläggningar bygger på två nyttor med växthus. För det första skyddar växthuset odlingarna från yttre hot som torka, ihållande regn, stormar, betande djur och skadeinsekter. För det andra så kan temperatur, luftfuktighet, bevattning, näringstillförsel och ljusförhållanden styras så att det blir som bäst för växterna. 

Odlingssäsongen kan förlängas, året runt-odling blir möjlig Då får man jämnare och säkrare produktion och ökade skördar. Värmekrävande grödor blir möjliga att odla även I Sverige. 

Fördelar gentemot andra odlingsformer

Växthusodling har många fördelar jämfört med traditionell frilandsodling utomhus. Mycket större skördar per yta, bättre hushållning med vatten och gödselmedel, minskad eller ingen användning av kemiska bekämpningsmedel. En förlängd odlingsperiod möjliggör ofta flera skördar under ett enda år än vad som är möjligt med traditionell frilandsodling.  

Växthusodling har också fördelar gentemot vertikalodling inomhus med LED-belysning. Växthusen använder det naturliga solljuset för fotosyntes och uppvärmning, även om växthus också ofta använder belysning för goda skördar. Den stora skillnaden är dock att växthusodling kräver betydligt mindre av investeringar, utformning av tekniska system och energikostnader för el än vad inomhus vertikalodlingar kräver.

Odlingsmetoder i växthus

Många växthus odlar i jordbäddar inuti växthuset. En naturlig och beprövad odlingsform, som ofta också är nödvändig för att få vissa traditionella miljöcertifieringar för det som odlas.

Många större kommersiella växthus odlar sina grönsaker hydroponiskt. Detta innebär att växterna växer i växtbäddar med ett inert material som grus, stenull eller leca-kulor. De bevattnas med ett vattenflöde där alla nödvändiga näringsämnena är lösta i vattnet. En stor del av till exempel både svenskodlade och importerade tomater är odlade på detta sätt.

Ett ganska nytt och spännande sätt att odla i växthus är akvaponik. en kombinerad fisk- och växtodling. Fiskarna lever i bassänger i eller nära växthuset, spillvattnet från fiskodlingen innehåller rester av fiskfoder och fiskbajs. Det vattnet pumpas till växtbäddarna i växthuset där bakterier på ytan av växtbäddens material bryter ned det organiska materialet i vattnet så att näringsämnena blir tillgängliga för växterna. Det renade vattnet från växtbäddarna rinner tillbaka till fisktankarna. Detta slutna system för vattnet gör att (förutom avdunstning) det enda vatten som lämnar systemet är det vatten som finns i den fisk och de grödor som skördas. Den enda näring som tillförs odlingen är fiskfoder.

Urbana växthus – nya möjligheter

I städerna finns det vanligtvis ganska små tillgångar till odlingsbar mark, där odlingsmöjligheter konkurrerar med andra behov som den marken ska tillgodose, som behovet av grönytor, parker och rekreationsområden.  

Här har de urbana växthusen sin stora fördel. De behöver inte ta odlingsbar mark i anspråk, utan de kan placeras i princip överallt där det finns en någorlunda plan och solbelyst yta. Det finns ganska gott om ytor, även i våra storstäder, där små och stora växthus skulle kunna placeras. 

Hustak är en stor möjlighet här. En studie har visat att i Stockholm finns drygt 1,3 miljoner kvadratmeter takyta med en lutning mindre än fem grader (fördelat på 242 byggnader med en takyta större än ca 2 700 m2). Större produktiva takplacerade växthus finns sedan många år tillbaka i Frankrike, Tyskland, USA och Canada, men är ännu mycket ovanligt i Sverige.

Lågutnyttjade parkeringsytor, delar av industritomter och i anslutning till lokaler för skola, vård och omsorg kan vara andra lämpliga platser att lägga växthus på. I det sistnämnda fallet kan växthusodling vara en del av utbildning, vård och rehabilitering.

Alltfler växthus och vinterträdgårdar byggs idag, ofta på kommunala initiativ runt om i Sverige, inte minst i norra Sverige. 

I den mindre skalan finns villaträdgårdar och bostadsinnegårdar, där de boende kan ta egna initiativ till att bygga och sköta växthus, Den privata fritidsodlingen (mest på friland) beräknades för några år sedan producera ca 70 kg frukt och grönt per odlare och år. Med flera små men många växthus skulle denna skörd enkelt kunna mångdubblas!  

Ser vi till avsättningsmöjligheterna så kan växthusen placeras nära restauranger, caféer, pubar eller livsmedelsbutiker. I många fall kan växtodlingen vara en del av butiken eller restaurangen.

Växthus på eller vid byggnader ger också möjligheter för byggare, fastighetsägare och fastighetsförvaltare. De ger en starkare hållbarhetsprofil, bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer och arbetsplatser, och kan också ge inkomster direkt eller indirekt till offentliga och privata fastighetsägare.

Fler växthus i stadsmiljön ger också nya möjligheter för sysselsättning och företagande. Att utveckla och driva en växthusodling skapar många kvalificerade arbetstillfällen, men ger också möjligheten till enklare ingångsjobb.

Moderna företag lägger sin produktion nära sina kunder. De flesta ätande människor bor idag i städer. Är det inte då naturligt att livsmedelsproduktionen flyttar närmare städerna där människorna finns? 

Växthus som en del av den cirkulära ekonomin

Att skapa en mer cirkulär ekonomin är idag ett viktigt politiskt mål, som de allra flesta människor finner helt naturligt. Men ofta tolkas begreppet alltför snävt till att enbart handla om återvinning och återanvändning av fysiska produkter och varor.

Lika viktigt är att de stora flöden av fysiska resurser som går via våra tekniska infrastruktursystem uppmärksammas som en del av den cirkulära ekonomin: systemen för dricksvattenförsörjning, avloppsvatten- och dagvattenhantering, energiförsörjning (el och värme) samt hantering av organiska avfall.  Vårt största ”avfall” i staden är nog avloppsvatten med lite drygt 100 liter per person och dag i de flesta större städer.

Alla dessa flöden har en naturlig koppling till växthus i staden – eller skulle kunna ha det.

Det viktigaste från ett växthusperspektiv är att kunna ta till vara spillvärme för att värma växthus. Detta har redan börjat utvecklas i Sverige t ex genom att använda spillvärme från datacenter, serverhallar och fabriker. Många spillvärmekällor ger dock för låg temperatur på spillvärmen för att den ska kunna utnyttjas i fjärrvärmenätet. Men för växthus så är spillvärme med låga temperaturer klart användbar. 

Spillvärme eller säsongslagrad värme skulle göra det möjligt för fler att odla värmekrävande grödor från medelhavsländerna eller tropikerna. Då kan fler göra som i Svensk Aquaponiks akvaponiska växthus I Berga I Haninge kommun, där fiskodling kombineras med odling av tropiska frukter. Där växer bananerna lika fort som på bananplantagerna på Madeira!

Även lite mer traditionella växthusodlare som tomatodlare är duktiga på att utnyttja spillvärme. Elleholms tomater i Blekinge har sedan länge fått spillvärme från ett pappersbruk i närheten, och i Frövi ska de nya stora planerade tomatodlingarna få mängder av spillvärme från Billeruds intilliggande kartongpappersbruk.

Men det stora löftet är naturligtvis att kunna använda varm frånluft från skolor, flerfamiljshus, gallerior och samlingslokaler till växthusuppvärmning. Då finns också möjligheten att använda den koldioxid som vi människor andats ut till att öka C02-halten i luften i växthusen. Då växer det så mycket bättre. (prata med era blommor 😊)

Nästa viktiga utvecklingsområde för växthusen är att bli bättre på att utnyttja dagvatten, regnvatten, avsaltat havsvatten och renat avloppsvatten för sin bevattning. Här finns fortfarande både tekniska och juridiska problem – men utvecklingsriktningen är tydlig. Här behövs det fler människor och företag som jobbar med detta, När väl de juridiska problemen med avloppsvattenhantering (nuvarande förbudslagstifning, som ändå börjat naggas i kanten) är lösta som kommer det att bli en stor global efterfrågan på smarta vattenlösningar knutna till växthus.

Till sist, rötning och processande av organiskt avfall inte minst i biogasanläggningar eller biologiskt baserade anläggningar för att hantera matavfall har en stor potential att enkelt kunna framställa gödselmedel för växthusodling

Vill du veta mer? Få råd och stöd? Få mer fördjupad kunskap? Hitta företag, finansiering och samarbetspartners?

Ulf E Andersson

CEO

Svensk Framtidsbevakning

Ulf är innovationsrådgivare och styrelseledamot i Stadsodla Stockholm, Svenska Rymdsällskapet och Svensk Framtidsbevakning.

ulferikandersson@gmail.com

Vi visar hur stadsodling kan drivas året-runt – nära ditt hem. 

Vi brinner för härproducerad mat och gröna rum för social samvaro och rehabilitering.  Stadsodla Stockholm är en del av den växandeodlingstrenden i det gröna Stockholm. 

Årets mässa förväntas locka 50 000 gäster, hoppas vi ses där!

www.nordiskatradgardar.se