Träffa Ulf på Nordiska Trädgårdar 21 mars 13-15 i moter B04:13
Växthus i staden är odlarens bästa vän – och de kan bli helt cirkulära
Varför växthus?
Växthus finns i alla storlekar och former, kan placeras nästan överallt, förlänger odlingssäsongen, möjliggör nya odlingsmetoder, ökar skördarna och ger möjligheter att odla grönsaker, frukt och bär från hela världen.
Att knyta ihop energi, vatten och näringsflöden från fastigheter och infrastruktur med urbana växthus skapar mer cirkulära flöden. Då får vi mer och färskare livsmedel, bättre ekonomi och klimatanpassning – för odlare, boende och fastighetsägare.
Alla växthus, alltifrån små hobbyväxthus till gigantiska kommersiella anläggningar bygger på två nyttor med växthus. För det första skyddar växthuset odlingarna från yttre hot som torka, ihållande regn, stormar, betande djur och skadeinsekter. För det andra så kan temperatur, luftfuktighet, bevattning, näringstillförsel och ljusförhållanden styras så att det blir som bäst för växterna.
Odlingssäsongen kan förlängas, året runt-odling blir möjlig Då får man jämnare och säkrare produktion och ökade skördar. Värmekrävande grödor blir möjliga att odla även I Sverige.
Fördelar gentemot andra odlingsformer
Växthusodling har många fördelar jämfört med traditionell frilandsodling utomhus. Mycket större skördar per yta, bättre hushållning med vatten och gödselmedel, minskad eller ingen användning av kemiska bekämpningsmedel. En förlängd odlingsperiod möjliggör ofta flera skördar under ett enda år än vad som är möjligt med traditionell frilandsodling.
Växthusodling har också fördelar gentemot vertikalodling inomhus med LED-belysning. Växthusen använder det naturliga solljuset för fotosyntes och uppvärmning, även om växthus också ofta använder belysning för goda skördar. Den stora skillnaden är dock att växthusodling kräver betydligt mindre av investeringar, utformning av tekniska system och energikostnader för el än vad inomhus vertikalodlingar kräver.
Odlingsmetoder i växthus
Många växthus odlar i jordbäddar inuti växthuset. En naturlig och beprövad odlingsform, som ofta också är nödvändig för att få vissa traditionella miljöcertifieringar för det som odlas.
Många större kommersiella växthus odlar sina grönsaker hydroponiskt. Detta innebär att växterna växer i växtbäddar med ett inert material som grus, stenull eller leca-kulor. De bevattnas med ett vattenflöde där alla nödvändiga näringsämnena är lösta i vattnet. En stor del av till exempel både svenskodlade och importerade tomater är odlade på detta sätt.
Ett ganska nytt och spännande sätt att odla i växthus är akvaponik. en kombinerad fisk- och växtodling. Fiskarna lever i bassänger i eller nära växthuset, spillvattnet från fiskodlingen innehåller rester av fiskfoder och fiskbajs. Det vattnet pumpas till växtbäddarna i växthuset där bakterier på ytan av växtbäddens material bryter ned det organiska materialet i vattnet så att näringsämnena blir tillgängliga för växterna. Det renade vattnet från växtbäddarna rinner tillbaka till fisktankarna. Detta slutna system för vattnet gör att (förutom avdunstning) det enda vatten som lämnar systemet är det vatten som finns i den fisk och de grödor som skördas. Den enda näring som tillförs odlingen är fiskfoder.
Urbana växthus – nya möjligheter
I städerna finns det vanligtvis ganska små tillgångar till odlingsbar mark, där odlingsmöjligheter konkurrerar med andra behov som den marken ska tillgodose, som behovet av grönytor, parker och rekreationsområden.
Här har de urbana växthusen sin stora fördel. De behöver inte ta odlingsbar mark i anspråk, utan de kan placeras i princip överallt där det finns en någorlunda plan och solbelyst yta. Det finns ganska gott om ytor, även i våra storstäder, där små och stora växthus skulle kunna placeras.
Hustak är en stor möjlighet här. En studie har visat att i Stockholm finns drygt 1,3 miljoner kvadratmeter takyta med en lutning mindre än fem grader (fördelat på 242 byggnader med en takyta större än ca 2 700 m2). Större produktiva takplacerade växthus finns sedan många år tillbaka i Frankrike, Tyskland, USA och Canada, men är ännu mycket ovanligt i Sverige.
Lågutnyttjade parkeringsytor, delar av industritomter och i anslutning till lokaler för skola, vård och omsorg kan vara andra lämpliga platser att lägga växthus på. I det sistnämnda fallet kan växthusodling vara en del av utbildning, vård och rehabilitering.
Alltfler växthus och vinterträdgårdar byggs idag, ofta på kommunala initiativ runt om i Sverige, inte minst i norra Sverige.
I den mindre skalan finns villaträdgårdar och bostadsinnegårdar, där de boende kan ta egna initiativ till att bygga och sköta växthus, Den privata fritidsodlingen (mest på friland) beräknades för några år sedan producera ca 70 kg frukt och grönt per odlare och år. Med flera små men många växthus skulle denna skörd enkelt kunna mångdubblas!
Ser vi till avsättningsmöjligheterna så kan växthusen placeras nära restauranger, caféer, pubar eller livsmedelsbutiker. I många fall kan växtodlingen vara en del av butiken eller restaurangen.
Växthus på eller vid byggnader ger också möjligheter för byggare, fastighetsägare och fastighetsförvaltare. De ger en starkare hållbarhetsprofil, bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer och arbetsplatser, och kan också ge inkomster direkt eller indirekt till offentliga och privata fastighetsägare.
Fler växthus i stadsmiljön ger också nya möjligheter för sysselsättning och företagande. Att utveckla och driva en växthusodling skapar många kvalificerade arbetstillfällen, men ger också möjligheten till enklare ingångsjobb.
Moderna företag lägger sin produktion nära sina kunder. De flesta ätande människor bor idag i städer. Är det inte då naturligt att livsmedelsproduktionen flyttar närmare städerna där människorna finns?
Växthus som en del av den cirkulära ekonomin
Att skapa en mer cirkulär ekonomin är idag ett viktigt politiskt mål, som de allra flesta människor finner helt naturligt. Men ofta tolkas begreppet alltför snävt till att enbart handla om återvinning och återanvändning av fysiska produkter och varor.
Lika viktigt är att de stora flöden av fysiska resurser som går via våra tekniska infrastruktursystem uppmärksammas som en del av den cirkulära ekonomin: systemen för dricksvattenförsörjning, avloppsvatten- och dagvattenhantering, energiförsörjning (el och värme) samt hantering av organiska avfall. Vårt största ”avfall” i staden är nog avloppsvatten med lite drygt 100 liter per person och dag i de flesta större städer.
Alla dessa flöden har en naturlig koppling till växthus i staden – eller skulle kunna ha det.
Det viktigaste från ett växthusperspektiv är att kunna ta till vara spillvärme för att värma växthus. Detta har redan börjat utvecklas i Sverige t ex genom att använda spillvärme från datacenter, serverhallar och fabriker. Många spillvärmekällor ger dock för låg temperatur på spillvärmen för att den ska kunna utnyttjas i fjärrvärmenätet. Men för växthus så är spillvärme med låga temperaturer klart användbar.
Spillvärme eller säsongslagrad värme skulle göra det möjligt för fler att odla värmekrävande grödor från medelhavsländerna eller tropikerna. Då kan fler göra som i Svensk Aquaponiks akvaponiska växthus I Berga I Haninge kommun, där fiskodling kombineras med odling av tropiska frukter. Där växer bananerna lika fort som på bananplantagerna på Madeira!
Även lite mer traditionella växthusodlare som tomatodlare är duktiga på att utnyttja spillvärme. Elleholms tomater i Blekinge har sedan länge fått spillvärme från ett pappersbruk i närheten, och i Frövi ska de nya stora planerade tomatodlingarna få mängder av spillvärme från Billeruds intilliggande kartongpappersbruk.
Men det stora löftet är naturligtvis att kunna använda varm frånluft från skolor, flerfamiljshus, gallerior och samlingslokaler till växthusuppvärmning. Då finns också möjligheten att använda den koldioxid som vi människor andats ut till att öka C02-halten i luften i växthusen. Då växer det så mycket bättre. (prata med era blommor 😊)
Nästa viktiga utvecklingsområde för växthusen är att bli bättre på att utnyttja dagvatten, regnvatten, avsaltat havsvatten och renat avloppsvatten för sin bevattning. Här finns fortfarande både tekniska och juridiska problem – men utvecklingsriktningen är tydlig. Här behövs det fler människor och företag som jobbar med detta, När väl de juridiska problemen med avloppsvattenhantering (nuvarande förbudslagstifning, som ändå börjat naggas i kanten) är lösta som kommer det att bli en stor global efterfrågan på smarta vattenlösningar knutna till växthus.
Till sist, rötning och processande av organiskt avfall inte minst i biogasanläggningar eller biologiskt baserade anläggningar för att hantera matavfall har en stor potential att enkelt kunna framställa gödselmedel för växthusodling
Vill du veta mer? Få råd och stöd? Få mer fördjupad kunskap? Hitta företag, finansiering och samarbetspartners?
Ulf E Andersson
CEO
Svensk Framtidsbevakning
Ulf är innovationsrådgivare och styrelseledamot i Stadsodla Stockholm, Svenska Rymdsällskapet och Svensk Framtidsbevakning.
